Eddie fick vänta under veckan, frågan var bara vilken led som skulle få min uppmärksamhet. Jag har känt på alltför många av Solviks eminenta leder, vilket gör valet smått problematiskt.
Corax kanske? Jalapeño? La Serdito? Krigarkaninen, Karelin, Mumien, Frendo? ÅNGEST!
Det fick, efter mycket om och men, bli Corax. Förra året gjorda jag alla moves utan cruxet på första doggningen. Nu i veckan gjorde jag alla moves direkt. Det var bara att förfina beta, borsta grepp och vänta på att solen skulle vandra bakom klippan.
Corax är mitt första tick i Solvik sedan Akapella för två år sedan. Två år! Det var minst sagt skönt att få något hårt gjort på den här klippan, en liten mental vinst. Dagarna innan hade Johan dessutom fullkomligt pulvriserat Mumien och Daniel är på god väg att knyta ihop säcken med Akapella. Bra att några representerar LKK ute i Solvik, var är alla andra?!
Nu blir det att hoppas på att mina fingrar läker (känns inte alls bra) och att vädret blir bra framöver. Är återigen taggad på Eddie och har nu börjat inse att det bara är en fråga om tid och tålamod. Snart så...
Avslutade gårdagen med att filma Bultnisse. Mest kul att ha den på film då jag sällan minns betan på nedre halvan, något som nu flöt på bra. Nu finns det förevigat så att jag aldrig behöver bli förvirrad igen.
