lördag 7 februari 2015

2015 - Året då det händer?

Har fått lite skit från höger och vänster för att det inte postats några inlägg på länge. Egentligen inte så konstigt då jag inte klättrat ute sedan 4 september (La Serdito, suger fortfarande på den karamellen). Jag avskyr själv bloggar där det skrivs om träning ("hård" träning på G i Hangaren, börjar ta sig) eller upplägg (minst varannan dag, ibland dubbelt, helst fyra pass i veckan där bouldering blandas med topprep och core-styrka), eller mat/rest/recovery (min smoothie är inte av denna värld!). Får bli ett generellt inlägg gällande målsättningar, utrustning och, det allra viktigaste, matchning av färger. Eller ska jag börja posta selfies på Instagram där jag flexar mina tre muskler?

2015 kommer bli awesome. I sedvanlig ordning ser jag fram emot Solvik (Eddie får vila i år, jag ska göra alla sjuor först) och heldagar i Västervik. Stångebro-burgare, blodiga fingrar, mygg, Johans Renault (hoppas möglet har lagt sig). Specifika mål?
  • Mad hooker ss - Hehe, jag är inte grym på att knyta ihop säcken, borde ha gjort den cirka 2012.
  • Jalapeño och Frendo, gärna även Krigarkaninen om allt går bra. 
  • Rampfeber vore trevligt, men osannolikt då vi inte hänger på Jällsjöklippan så mycket.
Aah, who am I kidding? Det lär inte bli något av det ovan. Stora planer, målsättningar, långa helger. Det brukar bli sådant här...


...vilket resulterar i ett par halvhjärtade timmar i Knutby, ackompanjerat av ständigt påminnande bakfyllor, kalla fingrar och grepp som minsann inte var så här små/slopiga/vassa förra året. Som sagt, 2015 kommer bli awesome. Nu till det viktiga.

Årets färger följer mina tidigare säsonger. Jag försöker skifta mer åt det ljusa hållet, med gult som ledmotiv, dock varmare färger än tidigare. Back to basics, liksom. Jag gillar den orangea stilen jag kört med i ett par år nu, men det är dags för förändring. Blått kommer ALDRIG ta sig in i min kollektion (jackorna räknas inte), ej heller rosa eller neon-färger. Lila är under utvärdering. Jag skakar ofta på huvudet varje gång jag öppnar garderoben och ser mina gamla Dragon-skor: hur kunde jag tro att rött skulle fungera?! För faaaaan Johan, måla om bilen, det går inte längre! 

Årets klättermässiga höjdpunkt har tyvärr redan passerat, och jag ser inte hur det ska kunna toppas. Jag såg Matilda Söderlund på bussen i Stockholm, säkert tio sekunder. Så länge hon inte kommer till Solvik för att göra Utopia så kommer det ögonblicket att stå sig som årets bästa. Min prestation är dock under all kritik, blev starstruck och tittade bort. Rodnade säkert lite under skägget.

Men hur nere man än känner sig, hur dåligt det än kommer gå under resten av året, till och med om jag blir skadad, så finns det alltid en sak att luta sig emot. Jag har det bättre än Maple Leafs. Tycker synd om dem. 


Den lilla klättring som blev av på Kap Verde. Brant vandring bland människobajs (65+ år gamla franska turister som tog en hel dag på sig att komma upp och inte kunde hålla sig eller kläcka idén att antingen använda en påse eller att gräva ner det. IT AIN'T NO FREAKIN' BIG WALL!). Kedjerökande "guide" till trots, vi fick upp lite fart. Bra avslutning på klätteråret 2014.

Let's go 2015!