Last day best day

Som det sig alltid bör - sista dagen på är alltid den bästa. Pressen och stressen släpper, en bare klättrer så att säga. Då jag pajade axeln i höstas så har det inte blivit mycket gjort de senaste månaderna, det sista som hanns med var ett kyligt Bistaberg i oktober. Sämre alternativ finns.

Alzheimer-flashade Lilla flickan zombie (fantastisk led) och fick sedan se Reb redpointa den (PB, woop woop!). Då jag inte ville pusha min axel till max så blev det lite lättare klättring, och det första jag gjorde efter uppvärmningen var att soloklättra Ättestupan. Har funderat på det under en längre period, fanns egentligen inte så mycket mer att tänka på. Hjärtat satt i halsgropen till en början men lugnet kom lagom till sista tredjedelen och den finfina mantlingen. Bra skit!

Snart vår. Nu är det rehab på schemat, så får vi se vad som händer framöver. Har fortfarande siktet inställt på Pieta, men det där med tydliga mål har aldrig varit min grej. Onwards! (Video-cred till @platyspace)

EDIT: Nähe, videon sammarbetar inte...
EDIT2: Nämen titt så fint, det fungerar! Näst bästa sololeden hittills :)

Länk istället.