Kom just att tänka på...

Haha! Surfade runt på dpmclimbing.com och hittade en video med Ethan Pringle, hård snubbe. Johan och jag träffade honom i Turkiet och pratade lite med honom. Det var en mindre storm den dagen, den sjunde januari. Vi hade varit där i fyra dagar och kände oss inte riktigt redo att ta en vilodag riktigt än. Det regnade och blåste rikligt, natten i tältet hade inte varit optimal. Men vi gav oss ut ändå.

Det var till en början nästan helt tomt vid sektorn vi valt för dagen. Lite konstigt tyckte jag allt. Det är ju sjukt överhängande i princip varje sektor, det finns leder i grottor som alltid är torra. Var är alla klättrare?! Vi förmodade helt enkelt att vi nordeuropéer inte anser att sådant väder är ett hinder. Det kom några norrmän, ett gäng ryssar samt några holländare som ville klättra det sista innan hemresan. Inte en sydeuropé så långt ögat kunde se. Verkade som om hela Geyik Bayiri tagit vilodag. Desto mindre trängsel!

Den dagen blev jag dock kall och blöt. När Johan klättrade så lånade jag hans vinterjacka, min tunna skaljacka var inte optimal. Mina skor var lagade med klättertejp och läckte mer än ett trasigt såll. Man blev nästan avblåst på klippan, tittade man upp så fick man en hink vatten i nyllet. Jag var sjukt osugen, det ska sägas. Johan med sin oändliga mängd pepp fick dock upp mig på Karinca (7a), men hade den inte delat start med Selamin aleyküm (7c) som han jobbade på så vet i fan. Den var fin, jag gjorde den på första presset efter att ha doggat upp den en gång. Det blåste, var kallt och blött. Johan kämpade sig upp på sitt projekt, sedan var vi typ klara.

Promenaden tillbaka var ett helvete. Tejpen lossnade, jag var dyngsur från topp till tå och huset där vi brukade hänga hade ingen eld igång. Misär. Vi drog upp till Climbers Garden för lite varm äppelpaj. Jag drack resans första kopp kaffe, det var gudomligt. Vi satt i värmen, bläddrade i konstiga klättertidningar och pratade lite smått med Pringle. En djävlig dag med ett gott avslut. Man kanske inte presterade på topp, men när man väl satt där i värmen så var det gött. Bland alla torra sydeuropéer.