Västkusten 2014 - Del 2

Del två innehåller helt enkelt bilderna från Johans kamera, medan del ett var från Olles. Då man på sådana här resor vill maximera mängden klättring så orkar man inte alltid besvära sig med att ta sig upp på toppen, sätta topprep, fira ner sig och sedan hoppas på att få bra ljus när någon klättrar. Johan var den av oss som orkade, och det blev under dagen vid Sibräcka.

Klättringen på Sibräcka kan definiera hela klätterresan, mer eller mindre: riktigt go onsight-, fllash- och chillklättring. Man plockar pärlorna ur guiden och gör det som man känner för (vilket för mig är just onsightklättring). Hela våren har faktiskt representerats av onsight- och flashklättring för min del, med flera goda formbesked och personliga rekord. Solvik, med sina självklara monsterprojekt, erbjuder dock välkommen projektering när väl 1 juni kommer (Eddie ska ner!).

Enjoy.

En förvånansvärt fin 5c. Lång och väldigt varierande, bestod i princip av tre tydliga sektioner av olika klipp- och klätterkvalitet. Olle smyger här upp i slutet utan några större problem, trots Mad Rock-skor. Måste lära honom att slopa kepsen nästa gång, det matchar inte... 

Sceneriet och vädret gick inte av för hackor mot slutet av dagen. Olle igen, topprep på samma femma. Han ledde sin första led några timmar tidigare efter en kortare förklaring över hur processen går till. Metodisk, lugn och följsam, han gjorde det med bravur och is i magen. Är det någon jag litar på när det gäller säkerhet så är det min bror, jag tror att försvaret har gjort en del bra saker med honom! 

Rebecca uppvisar den berömda pump-svanen på en fin 6b. Vila är viktigt. Skaka ur är viktigt. Men att våga gå vidare är viktigast ;)

Efter cruxet om jag inte minns fel. Typisk granitklättring på den här leden: fin, ihållande klättring på bra grepp leder till no hands-vila, sedan ett tydligt, känsligt crux på små lister, sedan bra grepp upp till ankaret. Den här var fin!

Färgen på repet skär sig...

Cool bild. Stort tack till Daniel Svärd som lånat ut ett vidvinkelobjektiv till Johan, utan det så hade säsongens bilder inte alls sett lika bra ut.

Svampbob Fyrkant (6c+), trestjärnig pumpfest som var orsaken till varför vi valde Sibräcka. Jag såg säkert sex olika personer göra det här cruxet under dagen, innan jag själv gick på flashen. Det var slopiga sides, obefintliga crimpers, spännklättring på kanter utan grepp och skumma fötter. Do or die på flashen. Trodde det skulle vara stenhårt, men efter ett misslyckat försök på Johans beta (fick gå ner på juggen och skaka) så slog det mig: JAG NÅR! Sträckte mig, tog cruxgreppet, matchade med och gick vidare. Trots att jag och Johan är ungefär lika långa så är det sällsynt att vi kör samma beta. Charmen med klättring. 

Det var, såhär i efterhand, en bra säsongsstart. Vi tog det lugnt, klättrade nya leder, övade upp pumpen och fick en hel del meter klättring gjorda. Väl hemma så blev man sugen på mer, vilket resulterade i att april blev riktigt lyckosamt.

Nu återstår det, för min del, att vila fingrar och nyckelben, kanske tappa något kilo tack vare inventeringsjobb och att försöka komma in i redpoint-tänket. Solvik öppnar om ett par veckor, det är nu säsongen börjar på riktigt.

Vi syns där!